Kan USA lära sig av Europa om hur man tar kampen mot cyberattacker och desinformation?
Cyberattacker och desinformation är starka vapen som är en realitet. Många ser dessa också som ett hot mot demokratin då cyberattacker ger sig på demokratiska val. Putin har till och med öppet skämtat om att han precis som under valet 2016 kommer blanda sig i amerikanska presidentvalet 2020. John Burton menar att USA kan lära sig av länder som Estland, Frankrike och Sverige när det kommer till cybersäkerhet. Här kan du läsa mer om ämnet och när du vill roa dig så finns 44Aces för en stunds distraktion.
Vad är cyberattacker?
Cyberattacker kan genomföras på olika sätt men avsikten kan vara många. Det kan vara komma åt, förvanska, ändra, ta bort eller på annat sätt komma åt obehörig information. Det kan vara från att lägga sig i amerikanska presidentvalet till att ge sig på privatpersoner. En cyberattack kan riktas mot informationssystem, infrastruktur, datornätverk eller enskilda datorer. John Burton skriver att Estland råkade år 2007 utför den första stora cyberattacken i modern historia. De drog lärdomen att det handlar inte bara om datorsäkerhet, det handlar om politik. Vad som är extra känsligt i USA är också deras röstmaskiner som vissa är väldigt lätta att hacka, det går att på under två minuter hacka sig in.
Sveriges roll i kampen om säkerheten
John Burton tar upp Sverige som ett exempel när det kommer till att arbeta förebyggande och aktivt med cybersäkerhet. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ses som en förebild genom sitt arbete inför och under valet år 2018. Ryssland ses även här som det största hotet. Inte bara genom att de har kapacitet att genomföra större cyberattacker utan för deras strategiska användande av desinformation. Sverige har också varit framgångsrika genom att bygga upp ett psykologiskt försvar mot desinformation i kris och det kan USA lära sig av.
Desinformation som vapen
Desinformation på nätet är också ett stort problem men som inte får ses som synonymt med cyberattacker. Desinformation är också ett vapen och begreppet innebär kort och gott att medvetet sprida falsk information. Desinformation är inget ovanligt idag och används också som ett politiskt instrument. Sociala plattformar som Facebook och Twitter tar också ställning fast på olika sätt om hur man ska hantera politisk desinformation. Desinformation kan se ut på olika sätt men som exempel kan det vara att manipulera sökträffar, aktivt sprida på ett strategiskt sätt falsk information, selektivt censurera information. Inför valet i USA 2020 så har Facebook bland annat sagt att de inte kommer kontrollera sanningshalten i politiska kampanjers olika påståenden.
Lärdomar från Frankrike
John Burton skriver att Frankrike fick uppleva både cyberattacker och desinformationskampanjer under Frankrikes presidentval år 2017. Kopplingar drogs även här till Ryssland och deras militära säkerhetstjänst GRU. Desinformationskampanjerna var kanske inte de mest genomarbetade då mycket av desinformationen spreds på engelska och använde sig av felaktigt vinklade kulturella skillnader i retoriken. Vad som går att lära sig av Frankrike är att det är viktigt med att människor blir medvetna om att det pågår just desinformationskampanjer och hur man identifierar dem. Därför behövs starka organisationer som arbetar med detta. USA har mycket att lära sig, det går inte att komma ifrån att landet är starkt polariserat och det är extremt lätt att därför lyckas med desinformationskampanjer.